Olivia Rönnqvist

cirkelns helhet
 
 När jag var fem år vann jag en resa till Singapore till mig och min familj. Vad är oddsen att lilla Olivia vinner en resa som är värd sjuttiofem tusen kronor, med lika många deltagare? Jag av alla dessa personer fick resa till ett tropiskt land på andra sidan jorden. Eftersom jag var så ung var resor inget som intresserade mig. I själva verket var jag mest ledsen över att jag inte vann det där super stora gosedjuret i andrapris.
 
 
Jag minns så väl i åttan på svensk-engelskan när vi hade en vikarie som verkligen fick mig att hitta tillbaka till cirkeln som påbörjades för flera år sedan, samma som jag skulle följa flera år senare, även fast jag inte visste det då.
 
10 november 2013:
Idag på sista lektionen hade vi en engelsktalande vikarie. Han skrev upp alla länder han har varit i. Tjugotvå länder stod uppradade på tavlan. Han berättade om vissa länder han hade varit i och varför, han hade dels varit gymnasielärare i USA. Där han hade en elev som inte hade någon motivation, som inte visste vad han ville göra med sitt liv och hade det bara allmänt svårt. Nu jobbade killen någonstans (där jag inte minns) och tjänade mer pengar än vad läraren någonsin skulle kunna göra. Då tänkte jag på mig själv, och hoppas att det går uppför snart...
 
Efter det frågade han oss om vad vi ville göra när vi blir stora. Hade jag fått frågan för två år sedan så hade jag svarat arkitekt. Hade jag fått samma fråga för två månader sedan hade jag svarat att jag inte vill bli något, för vad är det för mening? Varför ska det bli bättre nu? Idag när han frågade mig sa jag att jag inte visste vad jag ville jobba med, men jag vill resa. Resa till USA, England, Australien. Bo i ett annat land, som en helt ny start, som ett helt nytt liv. Något jag alltid har önskat mig. Överallt i mina gamla dagböcker där nästan allt är felstavat står det att jag vill ha ett nytt liv.
 

 
 
 
 
Här är jag idag. Allt går ihop nu. Livet har ett roligt sätt att få oss att gå i rätt riktning för att kunna fullfölja cirkelns helhet, utan att vi vet om det. Jag vill tro att dessa händelser har påverkat vad du vill, drömmer och vad du strävar efter. Vi träffar rätt personer, är med om rätt händelser, upplevelser, möjligheter hela tiden, oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Att det var meningen att jag som så liten skulle vinna den där resan för att det var där cirkeln skulle börja. Att jag för fem år sedan, skulle bli så inspirerad av den där vikarien vi hade en gång att jag äntligen insåg vad det var jag brann för, så att jag alltid kunde se fram emot något när det kändes som tyngst. Vid det tillfället hade fjortonåriga Olivia aldrig trott att det faktiskt skulle inträffa. Att mina egna drömmar skulle gå i uppfyllelse. Sedan dess har jag besökt nya länder, träffat likasinnade personer, vänner som hänger med på spontana resor och fått vänner från andra länder. Jag har planer och drömmar som leder till andra sidan jorden och här idag kan jag lova att de kommer inträffa. Det är verkligen det som får mitt hjärta att slå lite hårdare. Att resa och uppleva, lämna min trygghet.